Född: Mån. den 12 december 1853 i en backstuga kallad Stôppatorpet, tillhörande Fötene-Nolgården.
Äldst av 7 syskon.

Utbildning: Fyra klasser begränsad folkskola mellan 7 o 12 års ålder med långa uppehåll.

Första uppfinningen: En smörjkopp för Munktells i Eskilstuna år 1883. Ingick i bolagets patent.

Uppfinningar: Drygt 110 st registrerade på Patentverket.

Yrken: J.P. var först vallpojke, sedan lilldräng på granngårdar och innehade därpå följande 16 yrken: Kultorvhantlangare, eldare, järnvägsrallare, nithantlangare, nitvärmare,lokomobilmontör, smidesmästare, maskinuppsättare, ritare, konstruktör, avsynare, resemontör, värmeinstallatör, elinstallatör, fabrikör, direktör. Det första riktiga arbetet: som hantlangare vid ångmaskinen på torvfabriken i Vårgårda 1871(okt)-1872(jan).

1873: Rallare vid järnvägsbygget Hallsberg-Mjölby på hösten, därefter rallare vid SWB-bygget Västerås-Kolbäck. Där arbetade han med efterjusteringar vid Långängskrogen mellan Västerås och Dingtuna. Han bodde då i rusthåll nr 112 i Ytterhälla hos soldaten Carl Erik Wickholm-Ytterholm och dennes familj.

1874-76: Anställd vid Munktells i Eskilstuna, först som nithållare, därpå som nitvärmare och sedan som lokomobiluppsättare.

1877: Smidesmästare vid Hagbyholm i Irsta. Praktiserade en kort tid vid Västerås Mek. Verk., där han bland annat färdigställde skärapparater för slåttermaskiner till utställningen i Paris 1878.

1878-86: Avsynare, resemontör, ritare och uppfinnare vid Munktells, där J.P. konstruerade talg- o smörjkoppar (patent reg.) till cylindrar. Hösten 1881 deltog han vid installationen av den första elektriska gatubelysningen i Sverige, det var i Stockholm. J.P. skötte lokomobilen som drog generatorn. Han installerade centralfängelsets (Långholmen) första värmeledning. "Satt på Långholmen i 3 månader, men inte i någon cell", lär han själv ha sagt.

1881: (27/11) Gifte sig med en småländska från Björnasjö, Oskars församling i Kalmar län, Ingrid Matilda Johansson (26/10 1857-1/4 1914).

1886: (3/7) Hyrde smedjan vid Gustav Adolfs plan och etablerade sig som egen företagare i Enköping.

1887: (8/11) Flyttade till stadsdelen Fanna 3500 m öster om stadens centrum, startade

Enköpings Mek. Verk. och bosatte sig i Villa Fridhem. Gjorde en revolutionerande nykonstruktion till tröskverk.

1888: Uppfann den ställbara rörtången, patenterad 17 aug.

1890: Framställde klövernötningsmaskinen, ett effektivt jordbruksredskap.

1891: Invald i Svenska Uppfinnareföreningen. Vid invalet höll han föredrag om klövernötningsmaskinen.

1891: Erhöll på hösten patent på en ställbar skrufnyckel med två rörliga käftar.

1892: Utvecklade denna genom att göra den ena av skäftarna fast och anpassa verktygets utformning därefter. Skiftnyckeln, nu definitivt uppfunnen, tilläggspatentreg. den 11 maj.

1892: J.P. gav B.A. Hjorth ensamrätt på verktygsförsäljn. och tillsammans med Frans W Lindqvists uppfinning, fotogenköket med varumärket "Primus", fördes båda dessa uppfinningar ut på världsmarknaden.

1902: Bildades Enköpings Mek. Verkstad AB. B.A. Hjorth näst störste aktieägare.

1905: Villa Fannalund klart för inflyttning.

1909: Sockertången med fjäder o gripklo, registrerad 3 feb. Den uppfann J.P. efter det att han en dag kommit in i köket, grävt med lortiga fingrar i sockerskålen och fått en mild tillsägelse av sin fru.

1914: Enköpings Mek. Verkstads AB sammanslogs med AB Enköpings Maskinfabrik. Firmanamnet blev AB Enköpings Verkstäder med J.P. som vd.

1916: Företaget ombildades till dotterbolag under försälningsfirman. Intressenten o styrelseledamoten Hjorth övertog ledarskapet tillsammans med J.P.;s son Hannes Brynge (22/11 1888-6/3 1972), som två år tidigare tagit civilingenjörexamen. Aktiestockens värde: 1,4 milj.!

1916: J.P. var nu 62 år och vistades ca 3 mån. i USA, där han uppsökte sin 86-åriga moder.
Vid hemkomsten återupptog J.P. verksamheten på heltid som uppfinnare och nykonstruktör.

1919: J.P. blev färdig med utvecklingen av den s k Triplex-pendeln med svängande belysning från rörlig arm. Syftet: att förbättra förhållandena i arbetslokaler på sjukhus, kontor m m. Triplexfabriken uppfördes i Fanna.

1923: Piprensaren uppfanns av J.P. och P.G. Salwén. Patent nr 58293.

1928: Uppfann den genialiska dörrknäppet, till bl a skåpdörrar. Fabrikationen påbörjades ett år senare.

1940: J.P:s sista uppfinning, en lampställare till Triplex-pendeln, pat.reg. den 22 aug.

1943: J.P. Johansson avled i augusti och är begravd på Vårfrukyrkans gravplats i Enköping.